Skriva en bok?

Då har du kommit rätt! Vi på Nakna Boken hjälper dig så boken blir litterärt högkvalitativ, intressant att läsa, och får uppmärksamhet på rätt ställen.

Läs mer

Stökig e-bokhylla

stökig_bokhyllaI förra bloggen testade vi hur läsupplevelsen var i e-boksläsarna på mobilen eller i datorn. Nu tar vi nästa steg, hur lätt är det att beställa en e-bok?

Enkelt kan man säga att det finns två metoder. Antingen så är e-boksläsaren integrerad med e-bokhandlaren och då finns boken i e-boksläsaren direkt efter att man köpt den. Eller så köper man en e-bok som en enskild bok, i verkligheten en fil, laddar ner den och hämtar in den till sin e-boksläsare.

Givetvis är det första metoden enklare att hantera. Man behöver inte veta något om filformat, inte ladda ner och framför allt inte veta var någonstans i mobilen eller paddan som filen lagt sig. Kikar vi på de vanligaste e-boksläsarena så är Kindle, Play böcker, Bokon och dito integrerade, medan aldiko är fristående. Sett från ”den andra sidan”, dvs de siter som säljer böcker så innebär det att Kindle, Bokon, Play böcker och Bokus med dito fungerar sömlöst. Adlibris e-bokhandel mondo förlitar sig däremot på externa e-boksläsare som t.ex. aldiko. Adlibris hade tidigare en egen e-boksläsare som också hette adlibris, men den var både buggig och trög, så de har övergivit den integrerade lösningen och förlitar sig som sagt på andra e-boksläsare (konstigt nog så rekommenderar de inte sina konkurrenters e-boksläsare utan den fristående aldiko….).

Nu är det inte enbart positivt med integrerade lösningar. För de som likt pappersboksälskaren vill shoppa runt för bästa pris och snabbaste utgåvorna är floran av integrerade e-boksläsare lite av ondo. För vem vill ha sina böcker på olika ställen? Jag har själv fem olika e-boksläsare, och har fler än en gång fått klicka mig runt på alla innan jag hittar den bok jag håller på att läsa.

I de flesta integrerade e-boksläsare går det att ladda ner boken som du köpt som .epub fil till din dator, dvs i det filformat som andra e-boksläsare kan ta in och använda sig av. Det gäller för Bokon och dito. Dina böcker hos Google Play böcker går också att ladda ner i epub format, men de har adderat Adobes DRM (Digital Rights Management) som extra kopieringsskydd, och då heter filen inte längre .epub utan .acsm. De går att läsa in i t.ex. aldiko så att du kan läsa boken du köpt på Google Play böcker där. Eftersom boken är kopieringsskyddad med DRM så måste då logga in på ditt Adobe konto vilket du gör under menyn ”Om” i aldiko.

Kindle lever i sin egen värld. Det går visserligen att ladda ner böcker därifrån till din dator eller mobil, men de kommer i Kindles eget format, .mobi eller .AZW. För att kunna läsa i t.ex. aldiko krävs en konvertering vilket görs i ett speciellt program som du hämtar gratis från Kindle. Detsamma gäller om du vill läsa alla dina böcker i Kindle, dvs böcker du köpt på t.ex. Bokon eller Mondo. Då använder du Kindles program för att konvertera dessa .epub filer till Kindles eget format.

Om ni fortfarande är med men känner er lite förvirrade över de olika formaten, så finns en bra översikt här.

Konklusionen av denna korta genomgång är att tänket från e-boksförlagen och e-bokhandeln fortfarande andas en del teknik, men den stora kampen just nu är runt frågan Var du ska läsa din e-bok. För i den miljö där du läser, dvs den e-boksläsare du använder, där kommer du säkert också att leta efter din nästa bok och även köpa den. Det är den kontakten ingen vill släppa idag (förutom adlibris, men de känner sig så starka tack vare sin storlek).

Här ser jag att det definitivt finns rum för en tredje part, en e-boksläsare som automatiskt synkar ihop alla dina böcker oberoende var de ligger någonstans, hos Bokon, aldiko, Kindle eller Play böcker. Borde inte vara så svårt att programmera ihop en app för det. Den skulle definitivt bli min favoritapp!

 

Ps. Blev en deckare i veckan: Idealisten av Thomas Bodström. Lättläst som en gräddbakelse, totalt kravlös (gäller att hålla koll på sex personer och deras relationer, men du behöver inte vara orolig ens för detta, Thomas Bodström serverar små diskreta recaps under resan). Lite småintressant om kommunikation inom politikervärlden.

 

 

Dito sämst i test

kindle_discNär jag började läsa e-böcker, på Kindle i iPad, så lärde jag mig snabbt att de fanns andra fördelar förutom att inte behöva släpa på en tung bok och att alltid ha med mig boken även om det inte var planerat med en lässtund när bussen var försenad. När jag hittade ett ord jag var lite osäker på, och på den tiden hade Kindle bara böcker på engelska, så höll jag fingret på ordet och vips, så fanns en beskrivning av ordet där, ofta från en välkänd encyklopedi. Jag lärde mig också att jag kunde markera en mening som var viktig och även göra egna noteringar ”i marginalen” för mina egna tankar. Praktiskt var också att kunna söka vissa ord i boken och att enkelt kunna se alla noteringar jag gjort. På vissa håll gick det också att dela med mig av mina markeringar och noteringar och även se vad mina vänner gjort för noteringar.

När jag läser mina svenska böcker i Bokons läsprogram på mobilen är behovet av förklaring inte riktigt lika stort, men i helgen försökte jag trycka på ett ord som jag inte var helt hundra på. Ordet färgas och upp kommer alternativen ”Markera”. Tror först att jag missat något och trycker igen. Trycker länge. Nej, det enda jag tycks kunna göra är att färgmarkera ordet. Jag kan visserligen både söka efter ett specifikt ord i hela bokens text och även hoppa till de markeringar jag gjort, men vad ordet betyder, nej det får jag aldrig veta med Bokons hjälp.

Hur är Kindle idag då på mobilen? Jo kan markera, kommentera och får en automatisk förklaring baserad på Oxford Dictionary of English. Jag bugar och tackar. Sedan kan man söka på ordet i Wikipedia och på webben (läs Google). Ingen delning dock. Däremot en funktion där du kan dela hur långt du kommit i din bok. Förstår inte riktigt varför jag ska uppdatera mina vänner med världsnyheten att jag nu är på sidan 127 i min bok. Det hela ser mer ut som reklam då länken som skickas med går till Kindles hemsida. Men kanske är tanken att man också ska lämna en kommentar vad man tyckt om dessa senaste 12 sidorna.

Play Böcker. Får upp ordbok med uttal och förklaring. Kan markera, t.o.m. i olika färger. Lägga till anteckningar, också det i olika färger, fungerar också. Sedan finns en översättning till svenska, eller vilket annat språk man vill, i menyn längst upp till höger. Snyggt jobbat, gissar att det är Google translate som är bakom. Går också, naturligtvis, att googla ordet på webben. För er som inte har riktigt full koll: Ja, Play Böcker kommer från Google.

Hur står sig de andra svenska bokläsarprogrammen? Har alla tappat den kanske mest användbara digitala möjligheten? Aldiko: Här är det fullt med alternativ. Markera, kommentera, sök, ordbok och dela. Ordboken visserligen bara ett sök på Google, men är väl ganska ok då de flesta sök idag ändå görs där. Dela fungerar väldigt bra, det gå att dela i alla digitala och sociala medier, det är bara att välja. Bra jobbat!

Dito: trycker febrilt på ordet jag inte förstår. Inget händer. Inte ens en markering. Och inte kan jag söka varken på ord eller något annat. Finns i princip ingenting. Sämsta hitintills. Till sista Bokon igen. Allt är ju som bekant relativt, så jämfört med Dito är Bokon faktiskt lite bättre. Markera går ju. Dessutom sätta bokmärken och söka på dessa, samt söka på valfritt ord. Men som sagt, ingen ordbok eller något annat för att hjälpa mig om jag fastnar på något ord eller händelse som jag vill veta mer om.

Jag förstår inte varför de svenska läsprogrammen ska vara sämre. Om vi nu vill stötta e-boksläsningen så måste fördelarna med e-böckerna utnyttjas och kommuniceras maximalt. Vad är det som en e-bok kan ge dig som inte pappersboken har? Tänk så ni som utvecklar eller specar läsprogrammen, så kommer e-boken mer till sin rätt. För vad är en bok? Är det inte hela paketet i läsupplevelsen…..

 

Ps. Nästa blogg kommer att handla om resterande delen av läsupplevelsen: Att beställa och ladda ner en bok.

 

Pps. Precis läst ut SvD februari-e-bok: Simma hem av Deborah Levy. Inte lika bra som januaris Ensam i Berlin, men klart läsvärd. Gillar verkligen SvDs initiativ!

 

 

 

Har någon sett min e-bok?

KindleCloudReaderVar finns min e-bok? Ja, finns den över huvud taget egentligen? När du köper en e-bok så kan den antingen laddas ner till din läsplatta/mobil, eller finnas i ”molnet”, dvs på en server någonstans i världen. Ibland finns boken på bägge ställena, dvs du kan välja att ha boken i molnet eller på din läsplatta, eller på båda. När du laddat ner filen så finns boken också fysiskt hos dig (även om du egentligen bara äger en licens att använda den som vi diskuterade i tidigare blogginlägg). Hos vissa e-bokshandlare, t.ex. Googles Play Böcker, så är inte tanken att du ska ladda ner någon fil, utan din bok ska bara finnas i ditt bibliotek oberoende på vilken ”device” du läser boken (t.ex. mobil, dator eller padda). I verkligheten ligger det naturligtvis även här en fysisk fil på en fysisk server i någon datorhall. Men i din dator eller mobil finns ingen fil. Om man letar ordentligt så ser man att det faktiskt finns en funktion för att ladda ner även en bok från Play Böcker till din mobil, men som sagt läsupplevelsen från Play Böcker är att du inte ska behöva tänka på vare sig filer eller nedladdningar utan boken ska bara finnas där när du vill läsa. Lite användarfokus i tänket. Men vad händer då om, eller kanske när, tjänsten försvinner (kanske låter osannolikt, men tänk på vad som hände med adlibris egen läs-app som plötsligt ”försvann”), eller som hänt i några uppmärksammade fall, att e-bokstjänsten stänger av en användare? Boken är borta.

Jag har själv fem olika program för att läsa e-böcker: några fristående läsprogram (t.ex. aldiko) och några kopplade till digitala bokhandlare (t.ex. kindle och dito). Efter några programuppdateringar, nya läsprogram och avsomnade e-boksleverantörer, lägg till någon datorkrasch och mobilbyte, så är det inte längre lätt att hitta alla mina böcker, eller ens veta vilka jag har och var de finns. Här slår den fysiska bokhyllan e-böckerna med hästlängder. Jag har min bokhylla och där står mina böcker, alla böcker tillsamman oberoende var jag köpt dem, och de försvinner inte. Detta är mitt perspektiv som bokläsande kund som är så tydligt i centrum, och det kundperspektivet tycker jag saknas mycket i e-bokleverantörernas lösningar, där de tekniska möjligheterna istället bestämmer utformningen. Det är dags för e-boksleverantörerna att på allvar tänka utifrån sina kunders vardag och upplevelse. Det är från min bokhylla med mina böcker tänket ska utgå, inte teknikplattformar eller licensavtal. Vem vågar ta lead?

 

Ps. Julklappsböckerna börjar ta slut. Vad blir det härnäst? Bokrean kanske ger svaret…..

 

Maximerad upplevelse

KindlePaperwhiteI förra blogginlägget skrev jag om vem som egentligen äger en e-bok. Jag fick flera kommentarer om att ägandet är en intressant fråga, men att integritetsfrågan är minst lika viktig, framför allt kopplat till böcker som bara finns, eller synkas, i molnet.

I licensavtalet för en e-bok ingår oftast e-bokägarens rätt att använda information om vårt läsande. Det innebär att statistik om hur du läser din e-bok skickas kontinuerligt till Google/Kindle m.fl. Precis som ditt klickande på Facebook används för att välja ut vilken reklam just du ska få, så används dina läsvanor för att ge dig rekommendationer på nya böcker. Men det går att ta det ett steg längre. Skulle många sluta läsa en bok efter kapitel 6 så vet förlaget att det borde skriva om just det kapitlet, eller i vart fall hur nästa bok ska se ut för att du inte skall lägga ifrån dig den lika snabbt. Lite som en automatisk kundundersökning. Men det går att dra det ytterligare.

Tänk dig istället att man i nästa bok ser till att just du får innehållet vinklat på det sätt du är mest intresserad av. Andra som läser samma bok får innehållet vinklat så det passar just dem. Rent tekniskt är det ganska enkelt att implementera. Läsplattan märker att du läser längre och snabbare när det är blodig skräck än sockersöt romantik. Då ser den till att nästa bok du köper har lite mer skräck och blod, och lite mindre kärlek. När grannen läser samma e-bok (sin egen köpta version naturligtvis, inte din utlånade…) så kommer den boken att ha minimalt med blod men många sidor med långa ljuvliga kärleksscener, eftersom grannens läsplatta rapporterat att hen slukar sidor med het lust och passion. Vilken version är då originalet, eller är båda original?

Det kanske låter helt absurt i böckernas värld, men så fungerar många spel idag. (Spel)upplevelsen är viktigare än den exakta historien, så historien blir olika beroende på vem som spelar och hur hen väljer att spela. Maximerad upplevelse? Förmodligen. Bra story? Beror väl på. För den författare som vill säga något djupare och inte bara ge dig en maximal upplevelse för stunden, så blir det i alla fall en helt annan utmaning att skriva en sådan bok, för det är väl fortfarande en bok?

 

Ps. Bonusfördel med e-bok: läsa den på mobilen i sängen med släckt lampa (för att äkta hälften redan sover)

 

 

Är din köpta e-bok verkligen din?

drmNär du köper en vanlig pappersbok så tycker du nog att det är du som äger den. Du vet att du inte får kopiera den och lägga ut på Internet eller ta en kopia och ge till någon annan, men du kan låna ut, ge bort, sälja och egentligen göra vad du själv vill med boken. Den är din egendom.

E-boken då? Där köper du en licens. Visserligen borde vi vara vana vid licenser. All programvara vi ”köper”, t.ex. spel, Office-paket eller en app är egentligen en betalning för en licens att använda en kopia av programkoden (vi “hyr” programmet). Men det 33-sidiga avtalet som kommer upp på dataskärmen är det nog få som läser igenom, utan vi klickar OK och börjar sedan ladda ner ”vårt” program. Så länge du läser din e-bok på din läsplatta eller i din mobil är det ingen skillnad. Du läser din bok. Men när du läst ut din e-bok. Kan du ge bort den till grannen, kan du sälja den på Blocket? Får man göra så legalt, och går det tekniskt?

Det officiella svaret är nej. E-boken säljs för enskilt bruk (licensen är för enskilt bruk), och när du beställt din bok så är den låst till dig. Så säger förlagen och distributörerna. Grannen får köpa sin egen e-bok. Men rent tekniskt då? Jo det fungerar sådär (vill du veta exakt hur, se slutet av detta blogginlägg). Så rent tekniskt fungerar utlåningen till grannen halvbra, legalt verkar det vara stopp. Är det min bok då, eller är e-boken på väg i samma spår som de sociala medierna, att det är de globala kolosserna som Google och Facebook som i allt större utsträckning äger det vi tycker är vårt (t.ex. våra uppdateringar, bilder och beteenden). Åter är vi tillbaka till frågan Vad är en bok? Pappret/filen som innehåller bokstäverna, meningarna som utgör historien, eller upplevelsen och budskapet från författaren?

 

Ps. Eloge till SvD som ger en e-bok i månaden till trogna prenumeranter (genom Bokon). Första är ”Ensam i Berlin” av Hans Fallada. Bra val, jag vill redan ha nästa.

 

Pps. Läser ”Minecraft: block, pixlar och att göra sig en hacka” av Daniel Goldberg och Linus Larsson. Kul att de lagt in länkar till information och filmklipp om spelet Minecraft, samt huvudpersonernas Twitterkonton. Fast jag skulle vilja provspela lite, hela boken handlar ju om de fantastiska möjligheterna att bygga världar av spelets pixliga block, borde ingå…

 

Ppps. Hur var det med tekniken i e-böckerna då?

En e-bok kan i princip ha en av tre lösningar för kryptering. Den kan vara helt fri, och då är det bra att skicka över filen till din granne. Den kan ha ett vattenmärke i sig. Det innebär att både synligt i bokens text, och ”osynligt” i bokens kod, finns ditt köp beskrivet med ordernummer, datum och butik. Om du ger en sådan fil till din granne så kommer ingen att märka något. Det finns alltså ingen koppling över nätet att boken du läser har ett ordernummer som är ditt. Vattenmärke är främst till för att kunna spåra personer som lägger ut filen på en fildelningssajt eftersom det går att spåra vems bok det är som är utlagd. Om boken istället har en kryptering, och de flesta böcker har en sådan numera, så är boken kopplad till ditt Adobe-ID (som du använder för att logga in i det krypteringsprogram från Adobe som behövs för att kunna läsa boken). Du kan läsa din bok på flera olika enheter (max 6 st), t.ex. mobil, dator och läsplatta, förutsatt att du använder samma Adobe-ID på samtliga. Så ger du grannen filen med din krypterade e-bok så kan inte grannen läsa den med hens eget Adobe-ID. Men om grannen av misstag skulle råka logga in med ditt Adobe-ID och lösenord…..

 

 

e-priser

9kr ebokUnder julhelgerna kunde man lätt få intrycket av att priset på e-böcker höll på att sjunka. Så sent som i höstas låg priset för en ny e-bok på ungefär samma nivå som den inbundna versionen, och det var många som då undrade hur förlagen tänkte. Kostnaden för framtagningen är ju ändå tagen och distribution betydligt lägre. Det enda svaret som gick att få var att det inte alls var så gratis som det kan tyckas med e-versioner. Under julhelgerna har det reats friskt bland de digitala alstren. 9 kr hade flera av de digitala boksiterna för sina ”pocket”, och man kunde se en nivåindelning mellan inbunden, pocket och e-bok, där e-boken låg klart under pocketpriset.

 

Men ser man på de nya boksläppen efter nyår så verkar det inte blivit någon bestående förändring. Det är två nivåer som gäller. Inbunden och pocket. Priset på e-boken läggs precis under inbundna tills pocketversionen kommer ut (i pappersformat), då priset justeras ner för e-boken till att ligga runt pocketpriset. Det verkar som förlagen är rädda för att en billigare e-bok skulle förstöra marginalerna, eller ialla fall förstöra en struktur som man idag känner fungerar och som ger (en någotsånär stor) vinst. Inget av förlagen vågar göra något annat. 2010 lät det lite annorlunda med Piratförlaget som hade en annan prisstrategi med markant längre priser på sina e-böcker, men den verkar man ha övergivit för att istället sälla sig till de andra förlagen.

 

Kommer det att fortsätta så här? Så länge den tryckta versionen får fungera som ”mall” för prissättningen, så länge kan man också hålla upp priset i nuvarande struktur. Men när boken instället blir själva upplevelsen, dvs innehållet och känslan i texten och inte hårda pärmar och papper, då kommer det att bli betydligt svårare att bibehålla prisnivåerna. För vad är egentligen en bok?

 

Om vi istället frågar oss ”Vad är egentligen en CD?” så blir frågans innebörd lite mer uppenbar. Efter en tung start med många skeptiker och nejsägare, håller Spotify verkligen på att rita om musik-kartan. Det är musiken som är det viktiga, upplevelsen av det kompositören och artisterna vill förmedla, inte själva plasten. Lite e-bokstänk kanske. En skillnad är dock att många fortfarande vill se en ”boksida” på sin läsplatta eller mobil när de läser en bok, eller så tror utvecklarna av läsplattor att det måste vara så. Den andra delen i Spotify-konceptet är abonnemangstänkandet. Att priset är satt med avseende på tid och inte antal. Obegränsat antal låtar i 1 månad, istället för 1 låt med obegränsat lyssnande för evig tid. Skulle detta också vara möjligt för e-böcker? Storytel försöker för ljudböcker, 189 kr/månad för obegränsat antal ljudböcker att lyssna på.  Storytel har, enligt dem själva, på relativt kort tid tagit ca en tredjedel av ljudboksmarknaden i Sverige. Vilken möjlighet om det gick att omsätta till e-boksmarknaden.

 

Så vem blir först med Spotify för e-böcker? Just nu är det väl biblioteken som ligger främst i ”affärsutvecklingen”, obegränsat antal e-böcker att läsa och ett abonnemang som är gratis. Svårslaget koncept sett från kundperspektivet. Vad skall till för nästa steg, och vem vågar?

 

 

Ps. Fick ”Han är tillbaka” av Timur Vermes (Leopard förlag) i julklapp. Vågat att skämta om Hitler, men en oroväckande logik i resonemangen…..

 

Vem rår på Amazon?

kindle paperwhite2Distributionen av e-böcker är minst lika intressant som själva böckerna. Amazon är giganten, så stor att regeringar i både Frankrike och England har börjat lagstifta mot dem. Frågan är dock hur länge Amazon kan behålla sin position även bortsett från regeringarnas eventuella vingklippningar. Amazon har ju liksom Kindle egna läsplattor. Men som egna plattor blir de ju extragrejer för läsaren, någonting som ligger utanför det vanliga flödet som man har i sin mobil, padda eller PC. Levererar man sådana så finns alltid risken att någon i det mer normala flödet hittar de logistiska fördelarna med dem och får flödet att gå ”rakare”. Flummigt?? Vad jag menar är: Var köper du och laddar ner ditt andra digitala innehåll i form av t.ex. mobil- och iPad-appar, och i ökande grad (fast det är svajigt fortfarande) appar till din Windows 8 baserade PC?  Jo i Google play eller Apples app store. Och när du ändå är där, varför inte klicka på nedladdning av din nästa e-bok?

Böcker har varit en del av Googles utbud en lång tid. Det är dock inte förrän nu det börjat synas när transformeringen av dess eBookstore till att bli en integrerad del i Google play, i det som kallas Google Play Books, är klar. Google Play Books öppnade officiellt i Sverige juli 2013 och samtidigt började de första svenska böckerna dyka upp där (även om det just nu bara är Norstedts bästsäljare på framsidan). Så om de franska politikerna går bet på att knäcka Amazons dominans, så kanske ”marknaden” (läs Google Play Books i din mobil) hinner ifatt och kör om dem.  Och på marknaden är dödligheten väsentligt högre för förlorare. Med fokus på svenska titlar från både de breda och smala förlagen är sannolikheten stor att köpen går till android och ios devicen, och då är det bara att börja räkna ner till att Amazon blir ännu ett lik på IT-kyrkogården (vad gäller böcker). Ska Amazon ha någon chans att vara kvar måste de snabbt hitta mervärdet som gör att du och jag både går till en separat site + köper en separat läsplatta. Nu är Amazon är inga duvungar, så ska bli intressant att se vad de kommer att göra för att hålla oss kvar hos sig.

 

Ps. Att Adlibris just nu säljer ut sin läsplatta Adlibris Letto till halva priset är kanske ett tecken så gott som något på de specifika läsplattornas dödsmarsch.

 

Pps. I den Nielsen undersökning jag refererade till i förra blogginlägget sa 38% av barn i England att de redan läser e-böcker, och 28% att de gärna skulle göra det. Det är tyvärr ”light-readers” som fortfarande inte provat, medan ”heavy-readers” har ökat e-läsningen senaste åren. Vad kan vi göra för att e-böckerna ska bli attraktivare att läsa. Lite speltänk kanske??

 

Ppps. Precis laddat ner Jo Nesbø The Redeemer (på Google Play Books). Jullovsläsning.

 

 

Kan man spela en bok?

Simogo - Device 6Enligt en ny Nielsen Book-undersökning om medievanor bland ungdomar i England ökar Youtube, spelappar och sms mest, medan det som minskar snabbast är böcker. Visst har vi hört det förut: Barnen bara spelar på datorn istället för att läsa en god bok. Eller spelar på mobil/padda/ps4 istället för att göra allt det som vi gjorde när vi var unga. Jag är lite osäker om det sedan beror på åldern eller önsketänkande, men när ”vi var barn” så var vi ute i skogen, lekte i gungorna, täljde barkbåtar (får man ha kniv på sig när man är barn nu för tiden?) och gjorde egna såpbubblor av diskmedel. Eller hur var det egentligen? Nåja, oberoende av vilket soft skimmer som lagt sig över ungdomsåren så är debatten om spelens skadlighet och böckernas tillbakagång hög. Men är det verkligen så svart eller vitt. Spela eller läsa. Varför inte både och?

Spelföretag Simogo (svenskt faktiskt) har gett ut sin andra ”spelbok”. Ett spel som är formad med en bok som grundidé. Deras senaste, som heter Device 6, är till och med formad som en bok på skärmen. Dock läser man inte boken på vanligt sätt utan texten vänder 90 grader i hörn, går i cirklar, delar på sig, försvinner längs en lång korridor för att komma tillbaka upp och ner på våningen ovanför. Ja varför ska man läsa en bok i tråkigt statiskt rad-för-rad format? Här har man lånat från spelen och adderat en lekfullhet som gör det roligare att ta sig igenom, och använt tekniken som tillåter att man bryter upp raderna och lägger till både ljud och bild och kluriga gåtor.  Utan att göra en spolier, så är väl spelmomenten roligare och bättre än själva storyn i boken. Tyvärr får jag säga, tror inte det hade behövts så mycket för att höja den till lidelsefull nivå. En spökskrivare eller spökredaktör istället för en spelutvecklare-turn-authour. Men med lite hopp (och support i form av köp i app store) så ser jag fram emot nästa litterära spel från Simogo där bok och spel är på samma nivå!

 

ps.  The Siege of Krishnapur av J.G. Farrell är betydligt bättre nu efter drygt halva boken läst. På gränsen till småspännande.

 

 

Tidning, bok eller mittemellan?

illvet

Hur läser vi en e-bok?

Illustrerad vetenskap är en populärvetenskaplig tidskrift som utges av Bonnier Publications International och säljs i 15 länder inklusive Sverige. Artiklarna är ibland långa och i vissa utgivningar så fokuseras på specifika teman. Inget ovanligt där alltså. Men nu har man släppt två temanummer som böcker, e-singlar. Samma tema som i tidningen, men paketerat på ett annat sätt för 19 kr på adlibris mondo. Expressen och DN är två andra tidningar som också har hängt på och säljer sina längre artikelserier som korta böcker.

“E-singlar – kvalitetsläsning i kortformat. Gripande berättelser och djuplodande reportage. Perfekt när du inte vill läsa en hel bok.” skriver adlibris mondo. Här tror jag att vi kanske är något på spåret. För hur läser vi annan digital media, t.ex. en hemsida, jämfört med tryckt media? Jo vi vet att vi vill ha korta texter att läsa. Det får inte se långt och komplicerat ut. Snabbläst och lättöverskådligt ska det vara. Ska bli intressant att följa e-singlarnas framfart för att förstå hur e-litteraturen både ska säljas och konsumeras i framtiden.

 

ps. Börjat läsa The Siege of Krishnapur av J.G. Farrell, som kom redan 1973. “It has everything you could expect to find in a big old-fashioned novel” säger baksidan. Inte ännu ialla fall…

 

 

50 shades of grey – i satinband

50 shades bok o kappahl

 

Hör prat igen om att boken är på utdöende. Inte som trendig inspiratör ialla fall. Från H&M’s samarbete med modeskapare och musiker har nu KappAhl tagit ett djärvt steg till författare. 50 shades-författaren E L James har designat KappAhls nya underklädskollektion för kvinnor, och man behåller t.o.m. hela boktiteln i namnet på sin kollektion: Fifty Shades of Grey by KappAhl. Anledningen till samarbetet är enligt KappAhls informationschef att “Fifty Shades-böckerna är storsäljare som läses och uppskattas av många (cirka hundra miljoner sålda böcker) kvinnor över hela världen, däribland många av KappAhls kunder”. Intresset visade sig även bland KappAhls medarbetare “Vi diskuterade Fifty Shades of Grey eftersom många på kontoret hade läst böckerna och fascinerats av dem. Vi tänkte att det vore intressant om vi kunde göra något själva kring det”, säger Carina Ladow, tidigare marknadschef numera sortiment- och designdirektör på Kappahl. Ett modigt nytänk. Är det början på en ny trend där författare blir lika stora ikoner utanför sin egen bransch som modeskapare eller skådespelare? I så fall, vem är näst på tur?

Tänk vilken inspiration från en utdöende bok!

 

ps. Läst 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye. Bladvändare som värsta Wallander. Att det är sant gör det  inte mindre spännande.

 

 

Boken är död!!

Book standing 1Eller, i alla fall kommer boken att dö ”förrän du anar”, enligt Ny Teknik 9 oktober i år. Men vad är det då som ska dö? Boken. Jo, men vad är det? Vad är en bok egentligen? Är det en fysisk fyrkantig sak av papper med många sidor och tryckt text? Eller är det de digitala 0:orna och 1:orna som ger bokstäver på läsplattan? Eller är det kanske innehållet i form av upplevelserna och drömmarna som förmedlas av författaren?

Oberoende om boken kommer att dö eller inte, så är definitivt inte författaryrket på utdöende. Att bli författare ligger fortfarande bland toppen på drömjobben (3e för kvinnor och 7a för män enligt Manpowers undersökning bland svenskar). Tittar man på all text som både skrivs och läses i Sverige idag så kan man väl inte heller klaga. Skulle man räkan ihop antalet ord som skrivs på bloggar, tweets, statusuppdateringar mm så skulle det säkert vida överträffa allt som tidigare producerats under den traditionella bokens glansdagar.

Så frågan om bokens eventuella död har egentligen fel fokus. Frågan är istället Vad är en bok?

I den här bloggen kommer vi på Nakna Boken att blogga om framtidens bok, hur den ser ut och hur vi läser den. Det handlar om allt från nya läsplattor, format på boken, till nya affärsmodeller för förlag och författare.

Följ med och delta på den spännande resan mot framtidens bok, för vad är en bok egentligen?

 
ps. Har precis läst Alice Munros Brinnande Livet (Dear Life). Ja som e-bok, kan inte vänta. Blev bättre mot slutet. Förvirrat när nya personer introduceras på sista sidorna…